SLÄKTEN ÅKERBLOM
Texten baserad på en skrift av Jörgen Haslum 1962

Åkerbloms är besläktade med Malmströms genom Anna Åkerblom, gift med Ernst Olof Malmström

De för närvarande äldsta kända anfäderna inom släkten Åkerblom är Nils Åkerblom, järnbärare i Stockholm och hans hustru Brita Persdotter Norgren. Alla ansträngningar att finna deras ursprung har hittills varit förgäves.

I Sackléns Sveriges Läkarehistoria, som bl a redogör för Carl Magnus Åkerblom, medicine doktorn och provinsialläkaren, står att hans far, Nils Åkerblom, kommit från Södermanland. Denna uppgift kan nog tillmätas ganska stort värde, då Sacklén och doktor Åkerblom var mer eller mindre samtida och det förefaller sannolikt att det är från doktor Åkerblom, som Sacklén erhållit dessa uppgifter. Även för Brita Persdotter Norgren är det endast denna källa som står till buds. Om hennes härkomst lämnas dock två skilda uppgifter. Supplementet av 1835 uppger att hon var från norra Hälsingland. I ett nytt supplement utgivet 1853 anges Ångermanland.

I
Nils Åkerblom
, född ca 1766, enligt uppgift i Södermanland, död i Stockholm 19/5 1796 "av hetsig sjuka" och begravd i Maria Magdalena församling, extra järnbärare.

Om Nils Åkerblom är föga känt utöver att han i förteckningen över Stockholm stads järnbärare blev inskriven som extra järnbärare 28/1 1790 med nr 111 med anteckning att han tjänat hos färgaren Wm Hoppe, samt att han allt från sitt giftermål 1790 och intill sin död 1796 bodde i kvarteret Dykärret nr 146 och 147 inom Maria Magdalena församling, vid Högbergsgatan, i den fastighet som ägdes och beboddes av gravören Zacharias Sylwest.

Gift 5/4 1790 i Maria Magdalena församling med Brita Pehrsdotter Norgren, född i december 1759 i norra Hälsingland eller möjligen i Ångermanland, död 27/1 1836 i Norrstig i Säbrå. Om hustrun Brita Pehrsdotter Norgren (enl en uppgift Brita Sophia) är bekant att hon bodde i ovannämnde Sylwests fastighet redan 1788, således två år före sitt äktenskap, samt att hon efter mannens död flyttade till Säbrå i Ångermanland. Där finns hon upptagen i kyrkböcker och mantalslängder såsom boende i Norrstig från 1798 till sin död i januari 1836 - möjligen med undantag för ett eller ett par års vistelse på annan ort.
Barn:

1)  Petter, född 14/1 1794, död 10/8 samma år "av slag".

2)  Carl Magnus, se nedan.


II
Carl Magnus Åkerblom
, född 20/10 1795 i Stockholm (Maria Magdalena), död 3/8 1864 på Carlslund i Hurjums by, Överlännäs sn, Ångermanland, medicine doktor, chirurgie magister, provinsialläkare i Sollefteå distrikt

    Carl Magnus och Carin Margareta Åkerblom

Carl Magnus Åkerblom var elev i Härnösands gymnasium 1812-1816, då han blev student vid Uppsala universitet och inskrevs i Bottniska nationen. Han hade växt upp under knappa förhållanden och nödgades som så många andra fattiga studenter konditionera för att kunna fortsätta sina studier och avlade seminarieexamen 1817. Först fem år senare, 1822, tog han sin första medicinska examen, den s k medico-filen. 1825 blev han medicine kandidat och 1827 på vårterminen medicine licentiat. Han disputerade omedelbart därefter under professor Zetterström över ämnet "Ad historiam variolarum vaccinarum in Suecia additamenta" och promoverades 15/6 samma år till medicine doktor. Sina teoretiska studier avslutade han med magisterexamen i kirurgi 6/2 1828.

Jämsides med den teoretiska utbildningen utövade han praktisk läkarverksamhet. Redan 1824 blev han stipendiat i Fältläkare-Corpsen och tjänstgjorde 1825-1826 som underläkare på Allmänna Garnisonssjukhuset och på Kungl Serafimerlasarettet i Stockholm.

I februari 1826 erhöll han förordnande att upprätthålla provinsialläkartjänsten i det då nyinrättade Sollefteå provinsialläkardistrikt, som utbrutits från ett större område, och fick i oktober 1828 - sedan han avlagt sina slutexamina och promoverats till medicine doktor - Kungl Majts fullmakt som ordinarie innehavare av tjänsten.

Det var utan tvivel en synnerligen krävande tjänst dr Åkerblom satta att upprätthålla. Distriktet omfattade hela södra Ångermanland ifrån Högsjö sn i söder ända upp till den mot Jämtland och Västerbottens lappmark gränsande Tåsjö sn i nordväst. Han hade följaktligen att som ensam läkare svara för sjukvården inom ett såväl för dåtida förhållanden som än mer efter nutida begrepp ofantligt område. Han måste företa långa och tidsödande resor, och man har svårt att föreställa sig hur han ensam kunde hinna med detta ansvarsfyllda uppdrag. Han vann emellertid en vida utbredd popularitet som den allestädes närvarande och ständigt till långa tjänsteresor bredde, skicklige läkaren. En av hans första insatser, som verksamt bidrog till att befästa hans anseende och förskaffade honom befolkningens förtroende, bestod i att han på ett tidigt stadium upptäckte och därigenom kunde hejda den koleraepidemi, varav Ådalen hotades 1834. Hans namn är icke minst knutet till Sånga hälsobrunn, belägen ej långt från Holm, som han i egenskap av brunnsläkare och intendent förestod från 1836 till 1862.

Av okänd anledning, möjligen sammanhängande med den ansträngande tjänsten - detta endast en förmodan - sökte han 1849 transport till Gävle provinsialläkardistrikt, som han också erhöll i november samma år, men han sökte sig nästan genast tillbaka och utnämndes i maj 1850 ånyo till provinsialläkare i Sollefteå-distriktet, där han sedan verkade tills han 27/9 1861 erhöll begärt avsked med pension.

Gift 27/8 1829 m Carin (Catharina) Margareta Eneroth, född 10/7 1809, död 15/7 1865 samtidigt med yngsta dottern under badning i Ångermanälven, dotter till inspektorn på Sandö, jägmästaren Leonard Eneroth, och Carin (Catharina) Holmgen. Makarna Åkerblom hade, utom de första åren då de bodde i Sollefteå, sitt hem på Carlslund i Överlännäs sn på ett område, som den dåvarande ägaren av Holm och Björkå, statssekreteraren Johan Nordenfalk upplåtit åt dem på arrende. Fjorton barn föddes i äktenskapet, men flera av dem dog unga:

1)  Leonard, född 29/7 1830 i Sollefteå, död 6/3 1896 i St. Gallen. svensk-norsk generalkonsul i Brasilien, sedermera i Lübeck. Gift m Louise Marie Josephine Meyrad från Brasilien men av schweizisk härkomst, född 28/11 1841, död 13/11 1908. Deras dotter Marie Louise Åkerblom född 2/3 1869, gifte sig 1893 med den schweiziske läkaren Han Naegli och fick dottern Marie Louise Ingeborg Naegli, född 1894, ogift, bosatt i Genève.

2)  Nils, disponent, se nedan.

3)  Brita Sophia, född 12/10 1832 i Sollefteå, död 7/2 1839.

4)  Catharina Ulrica, född 1/10 1833, förmodligen i Överlännäs, död 9/11 1910 på Elfvik herrgård i Hälsingland, gift m Uno Ulin, disponent på Bergvik & Ala AB, död på Elfvik 1892

5)  Carl, född 20/2 1835 i Överlännäs, död 17/1 1836

6)  Carl, född 21/2 1836 i Överlännäs, död 25/10 1836

7)  Carolina Christina, född 6/2 1837. Om henne är endast bekant att hon i slutet av 1867 var ogift och bodde i Ronneby.

8)  Emma Wilhelmina, född 16/7 1838, död obekant när, gift m Carl Wilhelm Åman, disponent på Örnsköldsviks Sågverks AB, född 1838. Deras son var Gustaf Åman, född 1873, överingenjör vid Svanö sulfitfabrik. En dotter Anna Catharina, född 1872, blev gift med skogsförvaltaren Carl Estberg, en annan Hulda, född 1874, m överingenjör Artur Ståhlnacke och en tredje, Emmy, född 1876, m innehavaren av Sydsvenska Gymnastikinstitutet i Lund, major J G Thulin

9)  Carl, född 1/11 1839 i Överlännäs, död 7/4 1841

10)  Brita Charlotta, född 10/4 1841 i Överlännäs. Om henne är endast bekant att hon i likhet med systern Carolina Christina var ogift och bodde i Ronneby 1867.

11)  Ture Magnus, född 27/4 1842, död 2/11 1847

12)  Johan, född 9/5 1844 i Överlännäs, död 22/5 1919 i Uppsala, civilingenjör RVO. Var anställd vid olika järnvägsbyggen och blev slutligen trafikchef samt ban- och maskiningenjör vid Södra Dalarnes Järnväg med bostad i Hedemora. Hans dotter i 2:a giftet med Anna Kalwagen, Karin, född 1889, blev gift m sedermera kontraktsprosten och hovpredikanten Erik Bergman i Hedvig Eleonora i Stockholm, och bland deras barn fanns regissören Ingmar Bergman.

13)  Carl Mauritz, född 13/12 1846, död 1/8 1848.

14)  Anna Sofia, född 26/2 1852 i Överlännäs, omkom genom drunkning samtidigt med modern 15/7 1865.


III
Nils Åkerblom
, född 21/9 1831 i Sollefteå, död 5/12 1907 i Stockholm.

Nils Åkerblom sattes tidigt i läroverket i Härnösand men nödgades av nedsatt syn avbryta sina studier i dåvarande gymnasieklassen 7:1 och övergick i praktisk verksamhet. Denna inriktades till en början på järnbruksrörelsen, man kan kanske förmoda att det var uppväxten i omedelbart grannskap till bruksrörelsen på Björkå och Gålsjö och bidrog därtill. Han kom sålunda som elev till Gammelstilla bruk i Gästrikland. Åren 1853-1854 genomgick han därefter Bergsskolan i Filipstad och vann efter avslutad kurs anställning som smidesmästare vid Torsby bruk.

Av okänd anledning övergav han emellertid järnhanteringen och återvände till Norrland, där han anställdes som skogsombud för Kungsgården-Mariebergs AB med placering i Ramsele, för att sedermera flytta till Nyviks sågverk såsom medhjälpare till ägaren av detta, konsul C G H Scherman. Här bodde han som nygift, och här föddes äldste sonen Carl. Vistelsen på Nyvik blev emellertid inte långvarig, han flyttade snart över till Lo ångsåg som inspektor under den erfarne Robert Bagge, tillika chef för Kramfors.

Här mognade tanken på att bli sin egen, och under medverkan framför allt av hans vän från Ramseletiden, den kloke och insiktsfulle skogsägaren och handlanden Jacob Håkansson i Västby, Helgums sn, bildade han Svanö Ångsågs AB, som konstituerades vid sammanträde på Långsele gästgivaregård 18/2 1867. Delägarna var förutom Åkerblom och Håkansson ett stort antal bönder i ådalssocknarna. En förutsättning för aktieteckning var en viss leveransplikt av sågtimmer, varigenom man avsåg dels, att i den hårdnande konkurrensen lösa det nybildade bolagets råvaruanskaffningsfråga, dels att bereda de skogsägande bönderna att större utbyte av deras skogar. Bolaget kom därigenom att på sitt sätt bli en sorts förelöpare till senare tiders stora industriägande skogsägarorganisationer. I längden visade sig dock leveransbestämmelserna opraktiska, bolaget ombildades 1877 och erhöll namnet Svanö AB samt fick därmed frihet att ordna sina virkesköp i den öppna marknaden.

Nils Åkerblom deltog aktivt i Ådalens industriella liv, och hans namn har satt många spår även utom det egna bolaget. Sålunda medverkade han vid tillkomsten av såväl Strömnäs som Sprängsvikens sågverksbolag, Ångermanälvens flottningsförening m m. Han gick allmänt under namnet "Kejsaren", detta skall icke glömmas i denna framställning. Det anspelade i någon mån på en viss yttre likhet med kejsar Frans Josef av Österrike men var närmast att se som ett uttryck för samtidens respektfulla uppskattning av hans effektiva och myndiga person.

Under hans långa verksamhetstid som Svanö AB:s styrande chef gick bolaget starkt framåt icke minst tack vare de målmedvetna och omfattande skogshemmansköpen i ådalssocknarna, som syftade till att i största möjliga utsträckning trygga virkesanskaffningen. Det var ett synnerligen solitt och välkonsoliderat företag han vid sin avgång 1895 kunde överlämna till sin måg och efterträdare Ernst Malmström, gift med dottern Anna.

Gift 23/7 1864 m Lovisa Christina (Louise) Rinman, född 27/9 1835 på Forsbacka, död 15/1 1916 i Stockholm, dotter till Carl Rinman, brukspatron på Holm och Björkå, och Christina Sophia Eckman (se Rinmans). Nils och Louise hade nio barn:

1)  Carl, född 17/6 1865 på Nyvik, död 25/8 1928 på Biskops Arnö i Övergrans sn, Uppland, skogsförvaltare. Gift 28/10 1893 på Svanö m Anna Kerstin Swensson, född 12/10 1860 på Kerneryd egendom i Fliseryd sn, Småland, död i Enköping 18/5 1952.

2)  Leonard, född 15/11 1866 på Lo, banktjänsteman, död 12/10 1915 i Stockholm.

3)  Carin, född 1868 på Svanö, död samma år

4)  Anna, född 1870 på Svanö, gift m Ernst Malmström. Mera om Ernsts och Annas familj och ättlingar här.

5)  Carin, född 11/3 1872 på Svanö, död samma år

6)  Svanhild Lovisa, född 18/12 1873 på Svanö, död samma år

7)  Nicolaus Constantin, född 4/4 1875 på Svanö, död samma år

8)  Herman Christian, född 24/5 1877 på Svanö, död 5/7 1956 i Stockholm, med lic, bataljonsläkare, praktiserande läkare i Gävle. Gift 1912 m Anna Röman, född 21/2 1887, död 5/12 1974 i Stockholm. Barn: Herman 1914, Marie-Louise 1916, Karin 1918, Ann-Marie 1920, Inga Hilda 1924, Elsa Margareta 1932.

9)  Nils Louis, född 12/9 1878 på Svanö, död 7/3 1941 på Svanö, kommendör vid Flottan, överadjutant hos Konungen. Gift 1904 på Hammar i Ytterlännäs sn m Anna Ottilia Falck, född 1884, dotter till grosshandlaren Constantin Falck och hans maka, född Bayard.


Familjen på Svanö på 1890-talet. Från vänster svärsonen Ernst Malmström, dottern Anna, sönerna Leonard, Nils och Herman (ordningen osäker), sonen Carl, svärdottern Anna, Louise och Nils Åkerblom