Halgå bruk i norra Värmland byggdes under Uddeholmsbolagets expansionsperiod på 1830-talet. Med en privilegierad produktion av 400 ton stångjärn var det under en period Uddeholms näst största stångjärnsbruk.
Brukets historia har tidigare endast behandlats översiktligt tillsammans med övriga Uddeholmsanläggningar. Boken tecknar den tekniska och ekonomiska bakgrunden till Uddeholms expansion i norra klarälvsdalen och till lokaliseringen av bruket.
Den berättar om brukets verksamhet med tysksmide och lancashiresmide och om det dagliga livet, ekonomin och problemen för dem som arbetade där, både bruksförvaltare (en av dessa var författarens farfars far), bokhållare, smeder, smeddrängar och pigor, samt alla brukets arrendatorer och torpare, som med släde, kärra och trälbåt svarade för de viktiga transporterna av malm, tackjärn och stångjärn och skötte kolningen av träkol.
Boken berättar slutligen om hur den stora bruksdöden också drabbade Halgå efter bara 51 års drift, när nyare ståltillverkningsmetoder gjorde brukens smälthärdar oekonomiska.
Även brukets verksamhet med avverkning, inköp och flottning av timmer till bolagets sågar diskuteras, inte minst de komplicerade och bitvis olagliga timmeraffärerna med Dalarna.
Större delen av brukets bokföring förstördes vid en brand 1881. Boken baseras därför framför allt på (och citerar flitigt ur) korrespondens och andra dokument.
Sid 156, bilden
På bilden syns en man i skärmmössa (som enligt min bildtext förmodas vara bokhållare). Enligt släktingar till honom är det sannolikt Gustaf Reuterberg, bokhållare vid Halgå 1878-1880, vilket skulle stämma ganska bra med uppgiften om när bilden togs.
Sid 216
Dahls fångst av fem vargar var tydligen ingen vardagshändelse, eftersom en notis om den kom in i Post- och Inrikes Tidningar 27 december 1843
Sid 225, fotnot 26
Enligt Jakenberg, Uddeholms aktiebolag 1870-1985 (Karlstad 1991) pågick framställningen av lancashire-smältstycken i Munkfors för användning i martinugnen där fram till 1950.
Sid 228
Augusta Forsberg var dotter till Anders, inte hustru. Hustrun Brita Nilsdotter hade avlidit 1913, och det var alltså dottern, som fick fortsatt understöd av Bolaget.
Sid 239
Någon av Uddeholm upprättad karta över bruket finns alltså inte bevarad. Det finns dock några lantmäterikartor från skiften i intilliggande byar, som visar bruksområdet.
